Jämförelse av gödselförbrukning vid Htg Strand – Ett exempel

Vid Handeslträdgård Strand Öb som odlar körsbärs- och pärltomat har man nu recirkulerat bevattningsvatten i ungefär tre månader och det är dags att se på bland annat inbesparing av gödsel.

Natriumhalt

I den här odlingen använder man sig av kommunalt vatten för bevattning och det betyder att natriuminnehållet i råvattnet är lägre än i många andra fall, endast 3,7 mg/L (analys 16.10.2023). Recirkuleringen inleddes 21.11.2023 och efter ungefär två veckor (4.12.2023) var natriumhalten i returvattnet 22 mg/L. Ytterligare knappt två och en halv månad senare 19.2.2024 var natriumhalten i returvattnet 32 mg/L. Motsvarande siffror för bevattningsvattnet var 8,5 mg/L respektive 11 mg/L. Vattenkretsloppet är helt slutet, så när som på ett ”skvallerrör” från returvattentankarna där vatten rinner till avloppet om tankarna blir för fulla.

Figur 1 Diagrammet visar hur kalium-, kalcium-, nitratkväve- och natriuminnehållet i returvattnet utvecklats under recirkuleringen.

 

Figur 2 Diagrammet visar hur kalium-, kalcium-, nitratkväve-, och natriuminnehållet i bevattningsvattnet utvecklats under recirkuleringen.

Gödselinbesparing

Jämförelsen av gödselåtgång görs mellan 1.12.2021-31.1.2022 (period 1) då man inte recirkulerade och 1.12.2023-31.1.2024 (period 2) då man börjat recirkulera. Under december 2022 och januari 2023 recirkulerade man också, men med en annan reningsmetod och därför kan jämförelse inte göras med den perioden.

Odlingen har bestått av 0,5 ha pärl- och körsbärstomat under både period 1 och 2, men under den senare perioden har det funnits flera toppar på 2/3 av odlingen. Under den tidigare perioden hade man HPS belysning, medan man till den senare hade övergått till LED. Efter att man börjat recirkulera har man höjt målet för dräneringen från 10 procent till 20 procent.

Under period 1 vattnades 1029 m3 ut till odlingen och under period 2 var vattenåtgången 1169 m3. Vid odlingen har klimatdatasystemet tidigare inte varit inställt att registrera historiska data. Därför görs uträkningarna baserat på anteckningar om månatlig vattenförbrukning och massa (kg) fast gödsel som använts för att blanda till stamlösning. Eftersom stamlösningstankarna inte varit tomma vid periodernas början eller slut kan man inte veta hur mycket av stamlösningen som blandats till under perioden som faktiskt använts under perioden. Resultaten ska ses som ett riktgivande exempel.

Tabellen nedan (figur 3) visar hur stor minskningen av kilogram fast gödsel tillsatt per kubikmeter bevattningsvatten har varit.

Figur 3 Tabellen visar minskningen av kilogram gödsel tillsatt per kubikmeter vatten

Uträkningen visar på rejäl minskning i hur mycket (kg) fast gödsel man använt per kubikmeter bevattningsvatten. Man bör komma ihåg att jämförelsen är känslig då den görs mellan två så pass korta perioder och på basen av hur mycket fast gödsel man använt för att blanda till stamlösning. Senare kommer jämförelser mellan längre perioder att göras.

En uträkning gällande hur mycket pengar man har sparat genom att recirkulera två månader har också gjorts. I uträkningen har använts samma priser från Yara som i två uträkningar från Siggarden och Handelsträdgård Martin Sigg (länk 1, länk 2). Priserna som använts vid uträkningen är kalksalpeter 14 EUR/25 kg, kaliumnitrat 27,5 EUR/25 kg, fullgödsel 50 EUR/25 kg, magnesiumsulfat 11 EUR/25 kg och kalciumklorid 15,5 EUR/25 kg. Uträkningen har gjorts på basen av faktisk förbrukning under de två perioderna och visar att man under två månader har sparat drygt 1300 EUR i gödselkostnader.

Text och bilder: Heidi Smart