Jämförelse av gödselförbrukning under tredje kvartalet före och efter recirkulering – Ett exempel

I det här inlägget presenteras hur mycket gödselanvändningen vid Siggarden och Handelsträdgård Martin Sigg har minskat under årets tredje kvartal jämfört med samma kvartal förra året. Minskningen skedde tack vare att största delen av returvattnet numera recirkuleras.

Företagen odlar tillsammans rund tomat på 12 000 m2, spetspaprika på 1500 m2 och specialtomat på 1500 m2. Av det färdigblandade bevattningsvattnet gick under tredje kvartalet (juli-september) både i fjol och i år 77% till rund tomat och 23% till specialtomat och spetspaprika. Ledningstalet i tomaternas bevattningsvatten var under de tre månaderna år 2023 i medeltal 3,2 och i paprikornas 1,6 (uppgifter för 2022 saknas). I nuläget är det möjligt att recirkulera returvattnet endast från odlingen av rund tomat, vilket innebär att de näringsämnen som specialtomat och spetspaprika inte tar upp går förlorade. En viss förlust av tillvarataget returvatten uppstår också vid backspolningen av förfiltret i ultrafiltreringsanläggningen. Figur 1 högst upp på sidan visar hur vattnets kretslopp i odlingen ser ut (klicka här för större bild).

Gödselmedlen köps in säckvis och löses upp i vatten innan de doseras i bevattningsvattnet. Figur 2 nedan visar hur mycket sådan näringslösning som förbrukats under kvartal tre respektive år.

Figur 2 Tabellen visar hur mycket av de olika näringslösningarna som använts under tredje kvartalet respektive år.

Näringslösningen blandas till så att 25 kg gödsel i fast form löses upp i 0,2 m3 vatten. Gödselämnena har något högre densitet än vatten och volymen blir ungefär 0,2217 m3 näringslösning. (Vid uträkningen har gödselämnenas densitet uppskattats till 1,15 kg/L. Vilket innebär att volymen av 25 kg gödsel i fast form är 21,7 L.)

På basen av uppgifterna ovan kan man räkna ut hur många säckar gödsel man använt av de olika gödselsorterna respektive år. Genom att multiplicera antalet färre använda säckar med priset på en säck kan man uppskatta hur mycket odlarna har sparat in på gödselkostnader genom att ha börjat recirkulera. Priserna per säck varierar beroende på avtal mellan odlare och återförsäljare. De ungefärliga prisen per säck, som använts i uträkningen, gavs av gödseltillverkaren Yara i slutet av oktober. Figur 3 nedan beskriver det här.

Figur 3 Tabellen visar hur många säckar av de olika gödselsorterna som använts under tredje kvartalet respektive år, skillnaderna mellan de två åren, pris per säck och hur mycket pengar man kan antas ha sparat.

Ifall man kunde stänga vattenkretsloppet ytterligare och ta till vara vattnet som dräneras bort också från specialtomat- och spetspaprikaplantorna så skulle man spara ännu mera på kostnader för gödsel.

Under ifrågavarande kvartal var förbrukningen av bevattningsvatten 4 172 m3 år 2022 och 4 972 m3 år 2023, förbrukningen var alltså 19% högre år 2023 än år 2022. Det här beror inte på recirkuleringen i sig utan på att yttre faktorer så som instrålning och temperatur varierar från år till år, samt på bevattningsstrategin. I praktiken borde förbrukningen av råvatten under kvartalet ändå vara mindre år 2023 än år 2022, eller ungefär samma, eftersom returvatten (dräneringsvatten) har recirkulerats.

På basen av uppgifterna i figur 2 och mängden använt bevattningsvatten (4 175 m3 kvartal 3 år 2022 och 4 972 m3 kvartal 3 år 2023), kan man räkna ut hur mycket mindre gödselämnen man tillsatt per kubikmeter vatten år 2023 jämfört med år 2022. Uträkningen visar att man tillsatt 51 % mindre kalksalpeter, 38 % mindre kaliumnitrat, 25 % mindre fullgödsel och 39 % mindre magnesiumsulfat.

Vattenrecirkuleringen ser under den här tiden inte ut att påverkat plantorna varken negativt eller positivt. Recirkuleringen ger ekonomiska inbesparingar, men eftersom man behöver följa med näringsinnehållet i bevattningsvattnet på ett annat sätt än utan recirkulering, tillkommer kostnader för analyser. Näringsanalyser på utgående bevattningsvatten och returvatten har gjorts ungefär en gång i månaden. Också bland annat driftsel, eventuella kemikalier och service på systemet man använder kan orsaka kostnader.

Under kvartalet har nya vattenprov före och efter ultrafiltreringsanläggningen tagits för att testa hur väl reningen fungerar. Resultatet gällande grobarhet (bakterier och svampar. Eng “germination count”) var inte helt tillfredsställande, resultatet minskade från >30 000 cfu/mL till 1 100 cfu/mL. Enligt laboratoriet Eurofins som gör DisinfectorCheck analyserna borde resultatet efter rening vara under 500 cfu/mL för att desinficeringen skall anses vara tillräcklig. Det kan hända att orsaken är provtagningstekniska problem och nya prover ska tas inom november.

Text, diagram och tabeller: Heidi Smart

Observera! Det här är endast ett exempel från en specifik odling som använder ett visst reningssystem under en bestämd tidsperiod och inbesparingarna är därför specifika för just det här fallet.