Långsamfilter med stenullsgranulat – Analysresultat
Efter de analysresultat som publicerades i första blogginlägget om långsamfiltreringen med stenullsgranulat vid Handelsträdgård Strand, har analyser gjorts vid två tillfällen och de resultaten presenteras i det här blogginlägget.
Den 4 december 2023 togs prover före och efter långsamfiltret och sändes för mikrobiologisk analys (kod MSB) till Normec Groen Agro Control i Holland. På grund av snöoväder fördröjdes leveransen då proverna fastnade på flygfältet i Helsingfors och analysen påbörjades först den 12 december. Odlingen av proverna tar ungefär sju dagar och ska helst påbörjas så fort som möjligt efter att proverna tagits. Det är oklart om fördröjningen kan ha haft någon inverkan på resultaten.
I den biologiska processen i ett långsamfilter är mikroorganismer verksamma, vilket betyder att man inte kan förvänta sig att det renade vattnet skulle vara fritt från t.ex. bakterier, svampar och jästsvampar. Enligt Fertigation Bilble utgörs de verksamma mikroorganismerna i ett långsamfilter av svampar, bakterier, nematoder, protozoer, etc.*.
I analysen anges Fusarium, Pythium och Phytophthora skilt. I vattenprovet som togs före rening (bild 1) var resultatet för Fusarium 30 cfu/ml, vilket av laboratoriet definieras som låg infektionsnivå (se skala lägst ner i blogginlägget) och efter rening (bild 2) var resultatet <10 cfu/ml. Pythium och Phytophtohora är så kallade algsvampar och i den här analysen anges endast om de förekommer eller inte (+/-), inte någon mängd. Phytophthora förekom varken i provet som togs före eller efter rening, medan Pythium förekom både före och efter rening.
Inga som helst skador sågs på plantor eller rötter, men eftersom Pythium förekom i vattenprovet som togs efter filtret 4.12.2023 bestämdes att en noggrannare analys skulle tas genast i början av det nya året.
Nya prover för mera detalierad analys (kod MSU) togs 2.1.2024. När man ser på resultaten från den analysen och jämför med tidigare provsvar gäller det att vara uppmärksam på enheterna. I den tidiagare analysen var alla resultat angivna som cfu/ml, medan de här också kan vara angivna som cfu per 100, 50, 25 eller 5 ml. Resultatet för Fusarium var 4500 cfu/50 ml (90 cfu/ml) före filtrering (bild 3) och efter filtreringen (bild 4) var resultatet för Fusarium 55 cfu/50 ml (1,5 cfu/ml). Resultatet för Pythium var 4 cfu/ml före filtrering och efter filtrering konstaterades ingen förekomst av Pythium.
Vi fortsätter att följa med hur filtret fungerar och kommer att ta nya prover senast under våren. En fråga, som trots idoga försök att hitta svaret, hittills är obesvarad är vad jästen har för funktion i sammanhanget, Vid båda analystillfällena förekom det nämligen mera jäst efter filtrering än före.
För att förhindra algväxt i vattentankarna har hela konstruktionen nu täckts in med presenningar, som ses på bilden högst upp.
Text och foto: Heidi Smart
— uppdatering 29.1.2024 —
Jäst är mikroorganismer, närmare bestämt en form av svampar, som kan föröka sig under både aeroba och anaeroba förhållanden. Mikroorganismerna, som frodas i det som kallas filterhinna eller schmutzdecke högst upp i filtret, är för biofilm typiska mikroorganismer som konsumerar mycket syre och gör att det bildas syrefattiga (anaeroba) områden i filtret. I de anaeroba områdena kan jäst lätt växa och därför kan det finnas mera jäst efter filtret än före, som det funnits i det här fallet. Det positiva är att jästsvampar inte är farliga för plantor.
Den här förklaringen kommer från Mohamed Chettou som är chef på enheten för diagnostik och plantsjukdomar på Normec Groen Agro Control.
— slut uppdatering —
*Fertigation Bible kap. 6-11 (dokumentet kan laddas ner här)
Skala för infektionsnivå (Normec Groen Agro Control):
0-50 cfu/ml – low infection level
50-500 cfu/ml – moderated infection level
500-1000 cfu/ml – high infection level
>1000 cfu/ml – very high infectionlevel