Vattenrening med bränd kalk

Vid Jens Juthströms säsongsodling i Molpe finns nu ett vattenreningssystem för vatten som släpps ut. Systemet är planerat av KVVY Tutkimus Oy i samarbete med Biojussi.

I projektplanen för projektet VattRe ingår att planera och testa ett vattenreningssystem för överrinningsvatten från växthus som släpps ut. För att planera systemet anlitades KVVY Tutkimus Oy och de besökte Jutströms odling i vintras. På grund av faktorer som projektet inte kunnat påverka blev planen klar först i slutet av juni och byggandet av systemet kunde inledas i början av juli. Systemet förverkligades i det stora hela enligt KVVY:s plan, men med vissa justeringar som odlaren själv, rörmokaren och framför allt filtermaterialleverantören Biojussi föreslog.

Reningssystemet är i stora drag uppbyggt så här: Tre IBC-tankar placerade i serie (uppsamlingstankar) tar emot överrinningsvattnet från växthuset. Tanken är att större partiklar ska falla till bottnen i de två första tankarna. Från den sista uppsamlingstanken pumpas vattnet upp med en sänkpump med inbyggd flottör och fördelas via ett T-stycke till två IBC-tankar innehållande filtreringsmaterialet (filtertankar). Vattenflödet till filtertankarna kan regleras med hjälp av bollventiler. Som filtermaterial används granulat av bränd kalk och vattnet som ska renas pumpas ned till bottnen av filtertankarna och filtreras sedan när det stiger upp genom filtergranulatet. I övre delen av filtertankarna finns ett rör där det renade vattnet släpps ut och leds ut i ett utfallsdike via ett rör.

För att systemet ska kunna användas krävs förstås att överrinningsvattnet samlas upp. Vid det av Juthströms växthus där systemet testas rinner vattnet som plantorna inte tar upp via dräneringssystemet under växthuset till två små brunnar. Vid regn samlas även regnvatten i brunnarna. I vardera brunnen placerades en sänkpump och rör drogs till den första uppsamlingstanken.

Systemet är enkelt, men verkar fungera bra. I första vattenanalysen som gjordes av vattnet före och efter rening testades totalfosfor (Ptot), totalkväve (Ntot) och den biokemiska syreförbrukningen (BOD7ATU) som omnämns i Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet 157/2017. Vattenproverna togs på förmiddagen torsdag 21.7 och då hade det inte kommit något regn av betydelse på flera dagar. Analysen visade att BOD7 var mindre än 2 både före och efter behandling, vilket är ett lågt värde. Totalfosfor minskade med 99,6% och Ntot med 31,8% (av laboratoriet angiven felmarginal är 15%).

För att se om minskningen av totalkväve kunde fås ännu effektivare kommer långsammare vattenflöde till filtertankarna att testas.

Materialkostnaderna för systemet, som är dimensionerat för att klara av 3,5 m3 vatten per dygn, uppgår till ungefär 2500 euro (inkl. moms). Utöver det tillkommer förstås arbetskostnader och eventuella transportkostnader.

Materialkostnaderna fördelades ungefär så här:

Enligt Biojussi borde samma filtermaterial med rätt underhåll gå att använda i ungefär 3 år. Underhållet som krävs är att man blandar om filtermaterialet ungefär en gång per månad och att det alltid (också när systemet står stilla) är täckt med vatten, annars kan det ta ihop. När filtermaterialet blandades om efter en dryg månad i bruk hade det hunnit samlas en hel del smuts i filtertankarna och därför har nu ett nätfilter att lagts till så att inkommande vatten först passerar genom det.

Överrinningsvattnet rinner till en brunn därifrån det pumpas till den första vattentanken med en sänkpump. Det renade vattnet leds via det gamla utfallsröret (rör med krök) till utfallsdiket.
Rören mellan vattentankarna är på olika nivå så att vattnet automatiskt rinner från första vattentanken till sista.
Från sista vattentanken pumpas vattnet med en sänkpump till de två filtertankarna via ett T-stycke.
Flödet till de två filtertankarna kan regleras med bollventiler.
Via slangen kan man ta vattenprov på det renade vattnet.
Filtermaterialet som ligger i “vedsäckar” med finmaskig nätbotten är placerad ovanpå en sådan här konstruktion.
Både vatten- och filtertankarna är täckta med plast (återanvänd virkesplast) som skyddar dem från solljus. Detta för att förhindra tillväxt av alger i tankarna.

 

OBS! När man planerar hur man ska rena vatten bör man hålla minne att det finnas olika krav på vattenreningen beroende på när växthuset är byggt, hur nära vattendrag det befinner sig och hur stora vattenmängder det gäller. Det här systemet lämpar sig alltså kanske inte i alla situationer.

Text och foto: Heidi Smart


Uppdatering:

Den andra vattenanalysen visade tyvärr att filtrens effekt på både fosfor och kväve hade minskat. Fosforminskningen låg ändå kvar på en mycket god nivå (97%), men kväveminskningen var endast 6%. Filtermaterialleverantören hade en teori om vad som kan vara orsaken och vi kommer att undersöka saken vidare.