Jämförelse av första kvartalets gödselförbrukning vid Siggarden och Htg Martin Sigg – Ett exempel
Här presenteras gödselinbesparingen under årets första kvartal vid Siggarden och Handlesträdgård Martin Sigg. Resultatet från senaste reningskontrollen presenteras också.
Inlägget där inbesparing under tredje kvartalet år 2023 presenteras kan man läsa här. I det inlägget presenteras också odlingens upplägg och vattenkretslopp. Inlägget där fjärde kvartalet 2023 presenteras finns att läsa här. Ett flödesdiagram över vattenkretsloppet vid odlingen hittas här.
Minskning i gödselanvändning
Det som skiljer första kvartalet år 2022 (period 1) från första kvartalet år 2024 (period 2) är att det år 2022 inte odlades spetspaprika utan specialtomat i en avdelning på 1500 m2 (returvattnet från den här avdelningen recirkuleras inte). Ifall man hade odlat spetspaprika i avdelningen också år 2022 hade vatten- och gödselåtgången troligen varit något mindre då, eftersom paprika kräver mindre vatten och lägre ledningstal (gödselkoncentration) i bevattningsvattnet än tomat. Det här betyder att de två perioderna inte är helt jämförbara och att den uträknade inbesparingen ska ses som något i överkant. Vid odlingen finns ytterligare en 1500 m2 avdelning därifrån returvattnet inte recirkuleras, där odlades specialtomat både 2022 och 2024.
Volymen utvattnat bevattningsvatten (innehåller gödsel) under period 1 var 3876 m3 och under period 2 var den 4765 m3. Observera att det här inte betyder att man skulle ha använt nästan 1000 m3 mera råvatten, recirkulerat vatten ingår i volymen. På basen av åtgången av bevattningsvatten och uppgifterna i Figur 1 om hur mycket av de olika gödselsorterna som använts kan man räkna ut hur mycket färre kilogram fast gödsel som behövts tillsättas per m3 vatten under period 2 jämfört med period 1. Minskningen presenteras i Figur 2.
Minskningen i åtgång kan sedan översättas till minskning i utgifter och detta har gjorts. I uträkningen har använts samma exempelpriser (Yara, oktober 2023) som i tidigare uträkningar som gjorts inom ramarna för projektet VattRe. Priserna som använts är kalksalpeter 14 EUR/25 kg, kaliumnitrat 27,5 EUR/25 kg, fullgödsel 50 EUR/25 kg, magnesiumsulfat 11 EUR/25 kg och salpetersyra 20 EUR/30 kg. Uträkningen har gjorts på basen av faktisk förbrukning under de två perioderna och visar att man har sparat ungefär 2700 EUR i gödselkostnader.
Orsaken till att första kvartalet har jämförts med år 2022 och inte år 2023 är att recirkuleringen inleddes vecka 10 år 2023 och därför var hela första kvartalet 2023 inte utan recirkulering. Vattenförbrukningen var större period 2 än period 1. Om man skulle tänka sig att vattenförbrukningen varit samma under båda perioderna och skulle räkna ut inbesparingen enligt det, så skulle inbesparingen i teorin vara större. Orsaken att detta inte görs är att man kanske väljer att höja överbevattningen något, då man vet att returvattnet kan återanvändas. Man bör också hålla i minne att ungefär 20% av returvattnet inte kan återanvändas eftersom vattnet från två avdelningar inte ännu kan tas till vara. Också tvätten av förfiltreringen (sicmatic screen filter) inför vattenreningen (Kathari UF 1) ger upphov till förlust av vatten och gödselämnen. Det åter bör betonas att detta endast är ett exempel på inbesparing från ifrågavarande odling och ett visst kvartal, och att resultaten alltså ska ses som riktgivande för hur mycket gödselämnen man kan spara genom att recirkulera.
Reningsgrad
Eurofins DisinfectorCheck analys har hittills använts för att kontrollera reningsgraden, men det bestämdes att prover tagna före och efter Kathari ultrafiltreringsanläggningen skulle sändas även till Normec Groen Agro Control. Inför provtagningen av renat vatten användes en liten sprayflaska med etanol för att desinficera kranen. Etanol sprayades in i kranen och på utsidan av den, sedan tappades vatten en stund innan provet togs från obruten stråle. Provet före rening togs utan extra åtgärder, förutom att kranen fick vara öppen en stund innan provet togs. Analysresultaten före och efter presenteras i Figur 3 respektive figur 4. Resultatet för bakterier 2900 cfu/ml (aerobic bacterial count) är inte helt tillfredsställande (borde vara under 500 cfu/ml), men det finns förstås en risk att sprayflaskan inte fungerade som det skulle.
Efter detta gjordes ett DisinfectorCheck test på ett vattenprov som togs efter rening. Kranen vreds då så att öppningen pekade uppåt och etanol hälldes in i kranen och fick verka en stund. Utsidan av kranen putsades med hushållspapper indränkt i etanol. Vattnet fick rinna en stund och provet togs sedan från obruten stråle. Resultatet visade att reningen var på en tillräcklig nivå, se figur 5.
Lärdomar
Under våren gjordes också ett DisinfectorCheck test vars resultat förkastades, eftersom det gått för lång tid mellan provtagning och inledande av analys. Provet sändes in på tisdag veckan före påsk och analysen inleddes på tisdag efter påsk. Det är viktigt att tiden mellan provtagning och analys är så kort som möjligt, så att det inte hinner ske någon tillväxt av mikroorganismer i vattenproverna. Lärdomen av detta är, att när man sänder in vattenprover för mikrobiologisk analys med kurir kan man med fördel undvika veckor med röda dagar. Det lönar sig också att hålla koll på att paketet kommer fram i tid. Desinficeringen av provtagningsstället behöver göras mycket omsorgsfullt.
Text och bilder: Heidi Smart