Gurkodling med långsamfiltrering vid Puutarha Timo Juntti Oy
Puutarha Timo Juntti Oy i Piikkis odlar huvudsakligen gurka och har idkat vattenrecirkulering med långsamfilter sedan år 2007. På senare år har man också börjat använda ozonerat vatten för två olika ändamål.
Puutarha Timo Juntti Oy har funnits i sin nuvarande bolagsform sedan år 1997, men familjeföretaget grundades på familjens gård redan år 1965. År 2007 började man bygga växthus på en ny plats och efter ett antal utvidgningar står där nu ett två hektar stort blockhus. I samband med nybyggnationen tog man i bruk långsamfilter och började recirkulera, alltså återanvända det vatten som plantorna inte tagit upp. Gurka har alltid varit företagets huvudprodukt och idag odlar man gurka på 1,5 hektar och tomat på 0,5 hektar. Sonen Tero Juntti har numera ansvaret för företaget, men grundaren Timo Juntti är fortfarande aktivt med i verksamheten och kallas av sonen för företagets ”ozonmästare”.
Tidigare odlade man i Kekkiläs torvmattor, men nu har man gått över till Novarbos Mosswool® som också är ett organiskt odlingssubstrat. Sitt råvatten får man från tre olika borrhål och allt vatten behandlas därför med omvänd osmos innan bevattning. Att behandla vatten med omvänd osmos är en stor fördel om man använder vatten ur borrhål och vill lyckas med gurkodling vid kusten. Gurkorna och tomaterna har separata gödselblandare och vattenkretslopp i odlingen.
Behandling av råvatten
Innan osmosfiltret tappas råvattnet allra först upp i en tank där järn fälls ut. Utfällningen av järn sker tack vare att vattnet luftas när det sprutas in i tanken genom ett speciellt munstycke. Sedan leds vattnet ännu genom ett speciellt sandfilter som tar bort järn. Efter det leds vattnet genom ytterligare tre sandfilter som renar vattnet från partiklar och mjukgör vattnet och först efter det passerar vattnet genom osmosfiltret som är av märket Aqua Nova. Efter osmosen leds vattnet till en råvattentank, som används endast för ogödslat vatten. Sedan sommaren 2023 pumpas tankens vatten kontinuerligt genom en syresättningsanläggning av märket Happico, som har en utlovad kapacitet på 20 mg/L syre. Syrenivån skulle normalt ligga på ungefär 8 mg/L. Detta görs för att vattenmiljön i tanken ska vara mera ogynnsam för olika växtpatogener så som till exempel Pythium. Tero Juntti tyckte sig märka att förra sommaren gick bättre än tidigare somrar odlingsmässigt sett.
Användning av returvatten
Gurkplantorna växer i Mosswool® substratsäckar som står på odlingsrännor och man idkar en överbevattningsgrad på ungefär 30 procent. Rännorna har en svag lutning mot mittgången och i ändan av varje ränna finns en slang som leder vattnet som dräneras ur substratsäckarna ner till ett 110 mm plaströr på golvhöjd. Vattnet samlas sedan upp i fyra brunnar avsedda för endast returvatten från gurkodlingen.
I brunnarna finns sänkpumpar som pumpar upp vattnet till hallen där de tre långsamfiltren är belägna. Vattnet filtreras först genom ett fysikaliskt sandfilter och pumpas sedan upp i nivå med långsamfiltrens översta del där vattnet rinner in i filtertankarna. Filtren är höga cylinderformade metalltankar som har dräneringsslang på bottnen och ovanpå den ett ungefär 1,5 m tjockt lager stenullsgranulat. Man har använt samma stenull i många år. Tankarna är försedda med en pump lägst ner som suger vatten ur tankarna och ser till att flödet hålls på en tillräcklig nivå. Om vattenpelaren ovanför filtermaterialet blir för låg börjar behandlat vatten återcirkulera till filtret så att filtermaterialet hela tiden hålls under vatten. Renat vatten lagras i separata tankar och blandas med råvatten först just innan gödsel tillsätts.
När man först installerade långsamfiltrering använde man sig av IBC-tankar som filtertankar, men man hade problem med att filtren stockades och började filtrera för långsamt, därför valde man att gå över till höga filtertankar där en pump hjälper flödet på traven.
Vid Puutarha Timo Juntti byter man kultur tre gånger per år, vilket är allmänt för gurka. Under kulturtidens tre första veckor använder man inte returvatten för bevattning. Under kulturtidens två sista veckor när man har toppat plantorna använder man däremot nästan endast returvatten.
Många som recirkulerar bevattningsvatten låter göra näringsanalyser av bevattnings- och returvatten med några veckors mellanrum. Vid Puutarha Timo Juntti ser man inget behov av så täta analyser, utan man låter göra analyser några gånger per år. Tero Juntti säger att man tack vare omvända osmosen har ett så pass stabilt råvatten att man klarar sig bra med längre mellanrum mellan anayserna. Ifall man ser behov, till exempel om plantorna ser ut att må sämre, kan man låta göra analyser oftare.
Användning av ozonerat vatten
Sedan ungefär fyra år tillbaka använder man sig av ozonerat vatten, vattnet används för två olika ändamål. Först började man använda ozonerat vatten för att skölja ur alla rör vid byte av odlingskultur. Ozonerat vatten tar bort biofilm, som bildas av bland annat olika mikroorganismer. Vissa av dessa kan vara växtpatogener. Vid sköljningen vet man att rören är rena när man har ungefär samma ozonhalt i vattnet i början och slutet av rörsystemet. Första gången man utförde behandlingen fick man skölja ungefär tio timmar innan man uppnådde önskat resultat, men numera tar det ett par timmar.
Det andra sättet på vilket man använder ozonerat vatten är för att spraya plantorna och detta görs så gott som dagligen. Man sprayar med en sprayrobot som används endast för ozonerat vatten eftersom det är viktigt att utrustningen är helt ren. Det krävs också speciella munstycken, rätt tryck och avstånd till plantraderna för att behandlingen ska ge effekt. Tero Juntti säger att man fortfarande lär sig mera om hur man på bästa sätt använder ozonerat vatten för det här ändamålet. Man har bland annat upptäckt vissa skador på bladen som man tror har att göra med för hög ozonhalt i det sprayade vattnet. För tillfället använder man en ozonhalt på 2 ppm och det verkar vara lämpligt, men saken är fortfarande under utredning. Man ska nu installera en mätare för att kunna kontrollera ozonhalten i vattnet. Enligt odlarnas egen erfarenhet har man sett att behandlingen har effekt på växthusspinnkvalster, bladlöss, gråmögel, svartpricksröta och vita flygare.
Odlarens reflektioner
Att man valde att gå in för långsamfiltrering hade att göra med att långsamfiltrering är en naturlig process, vilket man upplevde gick bra ihop med att man använder organiskt odlingssubstrat som ändå är ”fullt av liv”. Man talade också med en salladsodlare som delade med sig av goda erfarenheter av långsamfiltrering. Man är nöjda med valet, men Tero Juntti säger att man innan man började skölja rören med ozonvatten tidvis hade problem med Pythium, så han inte tror att långsamfiltren fungerar till 100%.
Att man började använda sig av ozonerat vatten kom sig av att man fick vara med i ett pilotprojekt där professor Risto Tahvonen undersökte användning av ozon i växthus i samarbete med Happico. Under projektet fick de låna en ozoneringsmaskin och eftersom de var nöjda med resultaten investerade de i en egen. Tero Juntti säger att användningen av ozon är förmånlig eftersom man endast betalar för el och vatten när man använder maskinen.
Vid Puutarha Timo Juntti har man inte gjort några uträkningar på hur mycket pengar man sparar genom att recirkulera, men man räknar med att man använder åtminstone 30% mindre gödsel och vatten tack vara recirkuleringen. För Tero Juntti personligen är det viktigt och en hjärtesak att man gör vad man kan för att hålla miljön så ren som möjligt. Företaget verkar i närheten av Skärgårdshavet där han gärna tillbringar sin fritid och Tero Juntti är stolt över att familjeföretaget gör vad de kan för att bevara miljön.
Text och foton: Heidi Smart