I det här blogginlägget presenteras resultatet från de analyser vi låtit göra gällande sjukdomsalstrare i bevattningsvattnet vid Handelsträdgård Strand som behandlat returvatten med Biobox.
För bakgrund till det här inlägget läs också del 1.
Analysmetoden som använts heter DNA Multiscan (Funghi package code 152 Tomato, Bacteria package code 183).
Ungefär tio dagar efter att man mellanplanterat vid Handelsträdgård Strand, togs 24.8 ett vattenprov som sändes för DNA Multiscan analys. Vattnet som analyserades var returvatten, även kallat överrinnings- eller dräneringsvatten, blandat från både gamla och nya plantor. Detta var innan recirkuleringen inleddes. På grund av en beställningsmiss analyserades denna gång endast svampar och algsvampar och inga bakterier. Analyssvaret visade att det inte fanns någon detekterbar förekomst av svampar eller algsvampar i returvattnet.
Recirkuleringen inleddes i mitten av oktober och ungefär en månad senare 21.11 togs vattenprover för DNA Multiscan analys före och efter Bioboxen. Enligt leverantören ska ”mikrolivet” i boxen ta död på skadliga svampar och producera goda svampar som stärker rötterna. I fallet Strand såg det dessvärre ut som att filtret inte bitit på svmpar eller algsvampar av arterna Fusarium och Pythium, förekomsten av dem var högre i provet som togs efter filtret (jämför figur 2 och 3).
I provet som togs före Bioboxen gav analysen (figur 2) utslag på Fusarium spp, Pythium spp, Pythium dissotocum och Spongospora subterrannea f.sp. subterranea. I analysen(figur 3) som gjordes efter boxen förekom samma algsvampar i högre grad, utom Fusarium spp som var kvar på samma nivå. Dessutom fanns det algsvamparter som inte förekom i provet som togs före filtret. Resultatet för bakterier presenteras i figur 4 och 5.
Gällande bakterier visade analysen gjord 21.11 att samma bakterier, Erwinia carotovora subsp. carotovora och Pseudomonas fluorescens, fanns före och efter filtret. Den förra i något högre grad (low) efter filtret än före (very low). Man kan nämna att bakterien Pseudomonas fluorescens är ofarlig för tomater.
Att det finns sjukdomsalstrare i bevattningsvattnet och odlingsunderlaget betyder inte per automatik att plantorna drabbas av sjukdomar. Plantorna kan vara tillräckligt motståndskraftiga för att motstå olika sjukdomar, men självklart vill man ogärna ta några risker. För att minska risken att plantorna drabbas av sjukdom tillsatte Strand Mycostop två gånger. Leverantören av Biobox föreslog att man skulle ympa in nyttosvampar av arten Tricoderma, men trots försök till kontakt svarade inte det företaget som säljer nyttosvamparna.
Analysresultatet var överraskande och självklart en besvikelse. Det diskuterades med sakkunniga att ett DNA-test egentligen inte är optimalt när man vill mäta hur den här typen av filtrering fungerar eftersom DNA från både levande och döda organismer mäts. Detta kunde betyda att DNA från algsvampar och bakterier som dött i filtret syns i ett DNA-test som görs efter filtret.
För att få data att jämföra med togs 17.1.2023 vattenprover före och efter ett långsamfilter med stenull vid en referensodling. Även dessa prover sändes för DNA Multiscan analys. Referensodlingen odlar i stenull, använder kommunalt vatten och kör sitt returvatten genom samma stenullsfilter sedan flera år tillbaka. Filtermaterialet ligger i IBC-tankar och flödet hålls på 150 L/h. DNA Multiscan analysen på ingående vatten till filtret visade på förekomst av svampar och algsvampar (figur 6) och bakterier (figur 7).
Provet som togs efter stenullsfiltret visade på svampar, algsvampar och bakterier enligt figur 8. Det fanns alltså inga detekterbara nivåer av svampar eller algsvampar efter referensfiltret och bakterien Pseudomonas fluorescens som varit på nivån 5 (hög) före filtret låg på nivå 1 (very low) efter referensfiltret. Man kan konstatera att åtminstone just det här stenullsfiltret fungerar bra.
Efter analyssvaret från referensodlingen valde vi att göra ännu en analys på vatten före och efter Bioboxen vid Strand och tråkigt nog såg det ut som att förekomsten av svampar och algsvampar hade ökat i bevattningskretsloppet. Analysresultaten presenteras i figur 9 till figur 12.
Efter att ha fått de här analyssvaren valde Strand småningom att avbryta recirkuleringen med Biobox och hitta ett nytt alternativ att behandla vattnet. Notera att inga sjukdomsutbrott har upptäckts, men med kännedom om de sista analysresultaten kändes det för osäkert att fortsätta. Plantorna har visserligen tidvis sett lite ”trötta” ut, men detta hänger sannolikt ihop med ojämn belysning.
Det har förekommit en del utmaningar i försöket. För det första har osäkerheten inom branschen just denna vinter gjort det svårt att planera framåt, t.ex. införskaffades ingen syremätare eftersom man på grund av de höga energipriserna bara kunde ta en dag i taget. Med en syremätare kunde man enligt leverantören ha följt med hur filtret fungerar, mindre syre i vattnet efter boxen skulle betyda att ”mikrolivet” i filtret arbetar som det ska. Detta har inte kunnat följas med.
I början av försöket lossnade strumpfiltret i samband med en provtagning och delar av strumpans innehåll spreds i returvattentanken. Efter detta syntes humuspartiklar i bioboxen och det är oklart om detta kan ha haft någon inverkan på boxen. På mekaniska sidan har utmaningen bestått i att få systemet automatiserat, men det lyckades till sist. Det har också varit utmanande att hitta pumpar som klarar av att pumpa den här typen av vatten och man får tyvärr konstatera att billigare pumpar är konsumtionsmaterial i det här sammanhanget.
Slutligen kan man också konstatera att det är intressant att det inte fanns någon detekterbar nivå av svampar och algsvampar före recirkuleringen inleddes. Man kan inte låta bli att spekulera i om det kan ha att göra med den låga överbevattningsgraden 10% som idkades innan recirkuleringen inleddes. Vattnet var förstås också ”ett medeltal” av returvatten från både gamla och nya plantor. Man kan lugnt säga att det har varit en utmanande och osäker tid att testa på en vattenbehandlingsmetod som inte är desinficerande, men Strand har ändå gett systemet flera chanser. Tyvärr blev det trots allt så att bioboxen i det här fallet kommer att bytas ut mot en annan behandlingsmetod.
Biobox presenterades under VattRe projektets föreläsningsserie Metoder för behandling av returvatten och presentationen hittas här.
Text: Heidi Smart