Desinficering med UV-ljus
Vid JCON Greenhouse Ab har recirkuleringen med UV-rening varit igång en dryg månad och företagarna Jonathan och Daniel Nordberg är hittills i det stora hela nöjda med systemet.
Desinficeringsanläggningen i fråga är Privas UV-filter Vialux M-line och att valet föll på den beror på att den passar ihop med övriga systemet och klimatdataprogrammet i växthuset. Ett annat alternativ man beaktade var pastörisering. Ett UV-filter konfigureras enligt kundens behov gällande t.ex. vattenmängd och -kvalitet, och beroende på konfiguration kostar själva filtret mellan 40 000 och 60 000 EUR (moms 0%). Utöver det tillkommer kostnader för kringutrustning. Det är alltså fråga om en relativt stor investering, men Daniel konstaterar att med stigande gödselpriser förkortas tiden på vilken systemet betalar tillbaka sig.
JCON Greenhouse är från början Jonathans företag, men hans bror Daniel blev delägare för ett knappt år sedan. Jonathan hade på mässor och under ett studiebesök i Danmark och södra Sverige bekantat sig med recirkulering och hade redan länge övervägt att börja på med det. När bevattningssystemet skulle förnyas för ungefär ett år sedan passade han på att göra slag i saken. När Jonathan bestämde sig för att börja recirkulera räknade han inte med att investeringen skulle ”betala tillbaka sig” speciellt fort, men han såg det som ett sätt att trygga verksamheten i framtiden och dessutom som en miljögärning.
När recirkuleringen inleddes i våras var plantorna knappt 6 månader gamla, alltså inleddes recirkuleringen ungefär mitt i kulturtiden. Plantorna såg vid inledandet av recirkuleringen friska och fräscha ut, även om en analys av returvattnet visade på viss närvaro av både fungus och bakterier. Det anlitade laboratoriet meddelade att man kan ha halter av sjukdomsalstrare i odlingen trots att plantorna inte uppvisar några som helst sjukdomstecken, problem kan uppstå senare om plantorna blir svagare och mindre motståndskraftiga. Dräneringsprocenten från odlingen ligger på ett årligt medeltal mellan 25 och 30 procent.
Returvattnet är till synes klart, men för att ljusgenomsläppligheten ska bli tillräcklig måste det ändå blandas med råvatten. Råvattnet som man använder kommer i huvudsak från ett borrhål, men regnvatten används också. Ljusgenomsläppligheten beskrivs av T10-värdet, som anger hur stor procent av UV-ljuset som passerar en sträcka på 10 mm genom vattnet. Ämnen som löst sig i vattnet (humussyra, växtbehandlingsprodukter och järnkelat) absorberar ljus och sänker T10-värdet. Jonathan berättar att han redan märkt att större andel regnvatten har en positiv effekt på T10-värdet.
Returvattnet blandat med en sådan andel råvatten, som behövs för att uppnå ett tillräckligt bra T10-värde, passerar först genom ett sandfilter och ett lamellfilter innan det leds genom rören där UV-lamporna finns. I rören finns också bl.a. sensorer som mäter ljusgenomsläppligheten (T10) och flödeshastigheten. Flödeshastigheten anpassas så att tillräcklig desinficering hinner ske. (Om systemet på basen av sensorvärden skulle räkna ut att desinficeringen inte är tillräcklig börjar vattnet som passerat UV-lamporna ledas tillbaka till returvattentanken.) Det behandlade vattnet leds till en tank för desinficerat vatten. Från den tanken och råvattentanken tas vatten in i gödselblandaren, mängden av desinficerat vatten respektive råvatten justeras så att ledingstalet i ingående vattnet till gödselblandaren hålls på en specificerad nivå. Den färdigblandade näringslösningen leds sedan till en dagvattentank.
När man installerar ett nytt system tar det förstås ett tag innan man börjar förstå det till fullo och det behövs tid för att få alla systeminställningar rätt. Det har förekommit en hel del systemlarm som man har behövt analysera orsaken till och åtgärda, men Jonathan säger att de nu är till 90% på det klara med hur systemet ”uppför sig”. Daniel å sin sida säger att det är intressant att arbeta med systemet, men att han har upplevt en viss frustration över systemets komplexitet eftersom han vill förstå alla aspekter kring det.
JCON har med ungefär en veckas mellanrum låtit göra analyser av pressvatten från blockhus 1 och blockhus 2, på returvatten, ingående vatten till gödselblandaren och utgående vatten från gödselblandaren. Analyserna visar att halterna av näringsämnen och spårämnen har hållits på en stabil nivå med hjälp av de små justeringar man har gjort i gödselreceptet.
Jonathan säger att de blandar mycket mindre stamlösning än tidigare och att detta i slutändan ”blir till pengar”. Det ska bli intressant att småningom räkna ut hurdana summor det kan röra sig om per kvadratmeter odling. Nu får jag bara önska Daniel och Jonathan lycka till med recirkuleringen och tacka för att VattRe från hänga med på ett hörn och rapportera till er som är intresserade av att få en inblick i recirkulering.
Text och foto: Heidi Smart